lördag 17 december 2011

Spårmarkens Theo - min tredje månad - september 2011

Ja tiden går, mycket att göra såklart. Matte hon bär alltid med sej sin kamera och jag .. ja jag får allt stå ut jag *suckar*.

Första dagen i september, min tredje månad och ungefär 62 gammal ung så drar hon med mej på en hundutställning! Tack o lov följde Tramz och Troya med, Karin körde dem som vanligt.


Matte fotade andra hundar och vi busade lite så gott det gick eftersom vi satt fast i Karin!

Nästa dag var vi nere i skogen och gick matte och jag. Vi kom ut på en massa hårda torra piggar som stod rätt upp och jäsicken vad stor världen blev. Jag var tvungen att stå och titta jättelänge.


På mitt 65 dygn placerade hon mej i bilen, jag får åka alldeles ensam längst bak och har en jättefin bäver som sällskap. Det passar ju bra eftersom jag bor i Bjurtjärn liksom. I alla fall, vi kom till ett konstigt ställe och vattnet lät som bara den. Matte skulle prompt gå över vattnet, jag var tvungen att kolla litet.


Ser du att jag har halsband på mej? Det är alldeles nytt säger matte. Sedan kom vi ner till lugnare vattnet och därute var det något som guppade. Vad det var fick jag aldrig klart för mej för den ville inte hälsa på mej. Oartigt alltså!


Matte hon säger att jag inte är så fotogenisk, det är inte hon heller så ..... här kommer ett försök till brabild på mej


Vi är ute med mina syskon på den där plaskblöta vägen du vet.


Visst har jag fina öron nu!

--X--

Den 9 september, jag är nu 10 veckor gammal och så säger matte, nu du Theo, nu ska vi börja träna. Träna? ... jag funderar och har ingen aning om vad hon menar. Packas in i bilen och till Louise och vidare. Vi ska åka till Brattforsheden, det kvittar mej vad det heter för det var jättekul där. En annan människa var med också, Janne och hans hundar, och helt plötsligt när matte och jag är ute och går i koppel så luktar det Janne ... jaaa det luktar Janne! Va´ konstigt! Mitt här ute i ingenting ....


Jäsicken va´ glad jag blev! Känner ju inte Janne men han var ju med när vi klev ur bilarna så liite känner jag ju honom.


Efter det gick vi in på ett jättekonstigt ställe, oj vad man får vara med om .... det luktade jättespännande.


Vi drog inåt i mörkret också.


Sånt här gillar jag! Kolla vad stor jag har blivit också!


--X--

Dagen efter var en slödag. Matte och jag åkte upp till Trettjärn och såklart hade hon kameran med sej. Vattnet, ja det var bara vatten, fastnade på nosen på mej och rann bort igen ... knepigt det där.


Stilbild!


--X--

Dagen efter, på söndagen den 11 september åkte vi iväg till nåt som min andra matte, ja det är lite svårt att förklara men det kommer sedan, kallade för SM i nötvallning ... inte vet jag vad det var för jag sov mej genom det.


Det är jobbigt att valla, det har jag förstått i alla fall.


Min kompis Kellie du vet, hon satt sej genom vallningen i knä på min andra matte Kristin. Min matte är Kristins matte eller vad det nu heter ... mamma kanske det heter.


Det var en regnig sovardag det där.

--X--

Dagen efter, måndagen den 12 september och jag blir 11 veckor den här veckan då du ... då kommer det storfrämmande! Louise du vet, hon och 6 hundar (min mamma och mina syskon bla) och Karin och hennes Tramz o Troya o 2 andra hundar kom helt plötsligt hit. Jag blev så överraskad och så jätteglad. Här kommer lite bilder från den dagen.


Jag stilar lite, försöker i alla fall för matte vill det.


Men jag tycker det är roligare att busa så då blir det så.


Den där svarta krusidullhunden är Alice. Det är faktiskt en hund!


Åh Tramz han skulle ha min pingvin igen .... *suck*


Det var en härlig dag!

Min matte är en plockarmatte! Hon plockar grejer i skogen, kallar det för bär, svamp och så. Dagen efter skulle hon och hennes kompis Kerstin ut och plocka svamp. Jag följde med såklart ... och kameran ....


Visst ser jag liite vuxen ut ..


Men jag blev trött också


Höll bara lite koll på vad de gjorde.

--X--

Dagen därpå åkte vi hem till min andra matte, Kristin du vet, och där drog de upp till en massa konstiga varelser. De kallas för kor, och de är bra för de har mjölk och det gillar jag.


Vilket konstigt ställe ....



Kellie bor där hos Kristin och hon var med hela tiden, det var bra.


De där mjölkdjuren försökte hela tiden komma åt ändan på mej .... och så blåste de ut luft i näsan ... brrr ... märkligt.


Det fanns fler av dem, de var inte så stora så jag gick ut och satte mej där istället. Ska tusan vara lekdjur åt de där större .... *fnyser*.


--X--

Så gick några dagar utan att något speciellt hände. Matte hon tyckte att jag skulle aktivera mej .. vad nu det är. Men hon tog fram en rund grej med hål i och därur kom det godis åt mej. Ja en får slita ...


--X--

Sen skulle matte och Kerstin ut i skogen igen ... vad tusan gör de?


Kerstin ville inte att jag skulle titta i hennes korg av någon anledning .... så jag satte mej och tittade bara ...


Ett öra upp och ett ner ... bra det.

--X--

Den 19 september, jag är inne i min 12 vecka nu så åker matte och jag upp till Louise på Spårmarkens kennel, där jag är född. Troya o Tramz och Karin också.


Tramz, Troya och Digger kan ligga fint nu


Då säger matte till Karin att även jag ska ligga där tillsammans med de fina uppfostrade hundarna.


Då blir det kaos .... jag visste väl det!


Sedan vill matte att jag ska ställa upp mej framför kameran .... shit heller ...  gör väl som jag vill och det luktar ju så spännande ...



Dagen därpå kommer alla hundarna hem till mej. Gissa vem mer ..... jo Uffe kommer! Det är ju han som äger mej (tror han) ... så sätter de mej på Uffes polisbil ... de tror ju att jag ska bli som min pappa ...  jaja, de får tro vad de vill,  jag blir det jag blir! (bonnhund säger matte) Jag får godis av Uffe, ser du det! Sånt gillar jag.


OCH SÅ KOMMER MIN PAPPA! Han sitter så snällt i polisbilen och när han kommer är han så jäkla stooor alltså .... och han tycker nog att vi är lite jobbiga här.


Mera godis får vi, och pappa också.




--X--

Dagen efter, nu är det den 21 september och mitt inne i min 12 vecka så drar Elias (min matte Kristins unge) iväg till brukshundklubben i Karlskoga. Han och jag ska träna alltså .... matte och kamera är förstås med. Ser du vad det står på skylten, och vad jag gör?



Åh vad jag kan ...

--X--

Dagen efter kommer Troya och Tramz hit till mej. Sedan kommer det en väldigt väldigt annorlunda sak, det är en hund säger matte och han heter Benjamin .... inte kan man tro att det är en hund!?


Snabb som tusan är han i alla fall.


Måste bara visa hur stor jag blivit. Visst! Och blöt förstås, för matte skulle ju ner till bäcken igen ...


Några dagar senare försöker jag faktiskt få tag på den där svartingen du vet. Matte säger att det är en katt, INTE hund, hon leker inte som en hund ens. När hon viftar på svansen är hon inte glad, då är hon arg och irriterad på mej och när hon lägger öronen bakåt är hon inte tillgiven och gillar mej utan bara sne´ på mej ... akta dej för Malin alltså!


Jag struntar i henne .... ett tag i alla fall.


Skitkatt! Surkatt! Och det ska vara mattes katt dessutom .....

--X--

När jag blir 13 veckor gammal och den 26 september så är det en stor dag. Min Louise du vet, hon har två jättestora hundar, Digger och Dizel. Fast Karin sköter om Digger. De ska ha examen, prov el vad det nu heter. För meningen är att de ska ut och tjäna pengar. Vi får följa med och vi får leka lite innan de börjar.


Kolla vilket steg jag har!


Kolla min kompis Diggers ögon alltså! Den här kompisen är bra att ha, modig som fasen. Här är det en vitklädd typ som låtsas att slå Digger, kolla ögonen ... jag säger bara det.


Han är min kompis han.

Sedan skulle Uffe kramas igen ... *suckar* ...


Matte säger att det gick väldigt bra för Digger och Dizel. Är hon glad så är jag glad - jag är glad ..

--X--

Dagen därpå följer alla min hundkompisar, utom Digger, med mej och mina människor till mattes sommarstuga. Vi får åka båt i omgångar ...



Här väntar jag, Tramz och Troya på de andra - HEEEEJ!



Dizel ville ha godiset för sej själv, Tramz blev skiträdd.


Det blev allt jag också, gick o la mej på baksidan ett slag.


Min mamma Rothe och hennes kompis, Heratorpets Zyndra kivades om en pinne. Att man kan bli så knäpp. Jag skulle inte drömma om att hoppa i det kalla vattnet för en pinne alltså, vi är i slutet av september ju ...


Den sista september, nu är jag 13 veckor gammal så knatar matte och jag, Troya och Tramz, Digger och Karin en sväng runt några tjärnar här uppe. Det var jobbigt för blåbärsriset var så högt. Där skulle matte ha en riktigt fin bild sa hon. OCH THEO SKA VARA MED ... hjäälp ...


Sedan ska hon ha en till, för solen ligger så fint på stenen ... *suck*, ja ja det blir väl som hon säger då ... (under protest, en tyst sådan).
























































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar